Ja herregud... Tiden räcker inte till!

Jag har fått en praktikplats som jag ska vara på 40 timmar i veckan. Vilket betyder att det är ett heltidsjobb nästan. Bara uselt betalt...

Sen har jag skolan som jag ska klara av oxå... Hur det nu ska gå.

Och så har jag MiniE och A. 

Och tiden räcker verkligen inte till. Det är så mycket jag vill, det är så mycket jag behöver... Men tiden finns inte...

Stress, stress, stress... Och en lägenhet som ska skötas oxå...

Och trots att en person varit trevlig... Så sitter dom sårande orden fast! Dom gnager konstant i hjärnan på mig! Jag mår skitdåligt över det, men jag klarar inte av att berätta det. Jag klarar inte av att ta striden med hen... I hate this!

Sen alla drömmar om framtiden.... Dom känns så långt borta!

Tänk vad jag skulle behöva semester! För att vara arbetslös så låter det helt sjukt! Men jag skulle verkligen behöva komma bort! Inga måsten, inga tider att passa, utan bara få vara jag med min familj! En dag, en dag ska jag ha en sån dag! Eller en sån vecka! Att få vara bara vi!

Men som sagt, det känns långt borta...

DeppDeppDepp!

Tror jag behöver gå och gosa lite med kossorna och bara njuta!

OverAndOut

Jaa, nu äre ett tag sen jag skrev här!

Men har väl inte riktigt funnits lust, ork eller tid :P

Jobb är det väl inte så mycket.. Men hoppas att det vänder snart och att jag kan få svar på alla mina jobbsökningar!

Hatar att gå och känna att vi skulle kunna göra så mycket mer, att vi skulle kunna ha det så mycket bättre om jag bara fick en fast inkomst! Det är inte så att vi lever på brödsmulor nu men att kanske kunna ha ett sparande skulle vara skönt!

Skolan... Känns som att den bara blir svårare men jag kämpar på!

Den här veckan är det bara vi brudar i lägenheten! A är i Åre med några från hans familj och åker skidor :) Som han har längtat! :) Tyvärr är det skitjobbigt för oss! Mini E förstår ju inte riktigt varför pappa inte kommer hem... Och jag är så fruktansvärt mörkrädd och skiter ner mig såfort det knakar typ... Kommer hoppa högt varje gång grannen går igenom hallen kvällar och mornar... Men jag kör på att ha alla lampor tända för då ser jag allt ;) Sen hur det går på nätterna vete tusan! Däckar i soffan vid tvn kanske ;)

Som tur är kommer en fin vän på onsdag och är kvar till fredag när vi gör sällskap till Nyköping :)

Sambon och jag hade iaf en bra kväll igår innan han drog allt för många mil bort. Hans chef hade fixat biljetter till GnestaRevyn, som va superbra! Så mycket skratt att magen gjorde lite ont :P Och sen var det invigning av nya kontoret(?) på Lebro. God smörgåstårta och trevliga människor!

Sen blev de brumma till Nypan där mannen sa hejdå :( Så nu är vi alltså en vecka utan han :(

Jobbigast blir nog på lördag, att stå där utan en födelsedagspuss :( Men jag har ett kuvert står på skänken utanför sovrummet som inte får öppnas förns på lördag! Fingrarna kliar men jag ska hålla mig! Och så får jag kvalitetstid med mamsen och familjen :) Så den här veckan kommer gå fort! Så A snart är hemma igen! 

Men nu, fixa så jag kan se onsdagens avsnitt av Greys anatomy! Som jag missade för att jag mådde som en söndertrampad snigel :(

Eller okej, jag erkänner, jag säger alltid dagis istället! Förskolan låter så... fint. Nått jag inte är alltså ;)

Men jag är livrädd för hur det ska gå för min lilla skrutt på hennes dagis nu!

För, innan jul var det problem med personalen så det kom in 2 vikarier och innan Elsa lärt sig dom helt var allt väldigt oroligt. Hon visade inget på dagis så... Men hemma med sömn och så var det annorlunda.

Och nu är det bara 1 vikarie kvar på Elsas avdelning och 2 ordinarie. Den ena ordinarie och vikarien är Elsas trygghet! Hon pratar om dom HELA tiden! Den andra ordinarie är Elsas "fröken" som vi har utvecklingssamtal och så med, men då hon varit borta ett tag så har Elsa inte riktigt fastnat för henne än. 

Och nu är det så att 28 februari är vikariens sista dag på det här dagiset, och istället kommer det en ny "fast" personal 3 mars. Vilket vi föräldrar blev meddelade om på tavlan i hallen. Alltså inget vi fick höra av personalen så utan bara av en liten text på en tavla som alla inte ens kollar på...

Dels vet vi inget om den här andra, om barnen får träffa henne innan, om hon kommer några tillfällen innan så barnen känner igen ansiktet eller om det bara blir ett byte och huxflux är T borta och J är där..

Jag som förälder blir väldigt besviken på sånt här!

Och ja, självklart ska jag prata med personalen om det här så fort min dotter är frisk och tillbaka på dagis!

Men det jag är orolig över är att Elsa kommer bli sådär nervös igen och ha problem med sömn och inte vilja nånting... 

Tänk om man fick vara med och bestämma vilka som skulle jobba med ens barn! Då den här vikarien verkligen är en av dom bästa! Och jag litar på henne fullt ut! 

Fy vad jag bara låter som en gnällig förälder.. Men jag vill min dotters bästa! Jag vill inte höra henne säga att hon inte vill till dagis! Jag vill inte se henne vakna i panik på natten! Jag vill inte se henne gå igenom samma sak igen!

Jag älskar att skriva, om allt mellan himmel och jord! Och eftersom folk inte tycker att jag bör/får skriva vad jag vill på fb så gör jag det här istället ;)

2013, jaa det va ett ganska värdelöst år... Bara massa skit!

Elsa opererades, Elsa fick åka ambulans, massa dagar på sjukhus, inget på jobbfronten, mamma blev sjuk, jag fick missfall, fick höra att A är värd "någon bättre än mig", började röka igen...

Och självklart hände det väl bra saker oxå! Men större delen verkade vara ett dåligt år!

2014 började inte superbra men det som inte dödar det härdar! Ryggproblem från helvetet! Men jag har slutat röka! (3e dagen fri idag) och jag har börjat röra på mig mera!

Visserligen har det bara gått några dagar och jag känner vissa stunder att jag inte alls orkar/vill fortsätta... Men för min egen skull så försöker jag peppa mig själv att jag måste! Jag vill ha en framtid med min dotter och A! Och kanske kanske fler barn ;)

Men tyvärr gnager rösten om att jag inte duger... Jag blir inte av med den! Ord sårar mer än folk tror!

Mitt liv! Min styrka! Mina bästa vänner! Mitt allt <3